Jag är utbildare i ickevåldsam kommunikation (NVC) och har i nästan tjugo år arbetat med personlig, relationell och social transformation. Min resa är djupt rotad i levd erfarenhet: för mig är NVC inte en teknik att tillämpa, utan ett medvetande att förkroppsliga, i livets tjänst.
Mitt möte med NVC (Natural Violence Communications) utlöste ett djupt sökande efter mening och sammanhang. Jag sökte förstå konflikter, relationellt våld, inre lidande och den maktdynamik jag upplevde, både personligt och professionellt. Redan från min första kontakt med NVC kände jag en inre igenkänning: äntligen ett språk som kopplade samman ansvar, medkänsla, tydlighet och mänsklig värdighet – utan att förneka smärtans verklighet.
NVC stöttade mig genom sammanhang av stor sårbarhet: psykisk trakasserier på jobbet, djupa familjekonflikter, depressiva episoder, situationer av utanförskap och orättvisa. Dessa erfarenheter har format min hållning som tränare. Jag förmedlar NVC från det jag har levt, integrerat och transformerat, med ödmjukhet och engagemang.
Jag tränade intensivt med många CNVC-certifierade tränare i Schweiz, Belgien, Marocko, Tunisien och Västafrika. Jag deltog i två internationella intensivutbildningar (IIT). År 2006 hade jag förmånen att delta i ett helande rollspel där Dr. Marshall Rosenberg spelade min far. Dessa utrymmen gav näring åt min urskiljning och min tillit till kraften i NVC-processen.
Jag vill uttrycka en särskild tacksamhet till Anne Bourrit, vars stöd var avgörande för min resa. Tidigt kunde hon känna igen och namnge mitt NVC-medvetande, vilket gav mig ett djupt stödjande och bekräftande perspektiv. Hennes stöd, tillit och närvaro stärkte min självkänsla, min jordning och min önskan att föra detta arbete vidare.
Under årens lopp började jag leda övningsgrupper, sedan workshops och utbildningar för olika målgrupper: kvinnor, ungdomar, utvecklingsprojektteam, personal inom offentlig förvaltning, samhällsledare, lärare, religiösa ledare och vårdpersonal. Idag förmedlar jag våldsförebyggande anda i sammanhang relaterade till våldsförebyggande, medvetet ledarskap, social sammanhållning och fredsbyggande.
Mitt tillvägagångssätt lägger särskild vikt vid likvärdighet, inre trygghet, självampati och den förkroppsligade emotionella integrationen av lärandet. Jag skapar utrymmen där varje person kan välkomnas i sin mänsklighet, utan att reduceras till sina beteenden, och där personligt ansvar inte förväxlas med skuld. Den andliga dimensionen av NVC har en central plats i min förmedling. Jag utforskar och delar en förkroppsligad, icke-dogmatisk andlighet, kopplad till livet, till medvetenhet om behov och till erkännandet av varje människas inneboende värdighet.
Min certifieringsprocess var en period av djup mognad, med stöd av min huvudcertifierares, Stephanie Bachmann Matteis , lärandecentrerade hållning , samt av ett stödteam bestående av Jalila Susini, Véronique Brussorio, Josiane Seghieri (primärt stöd) och Léontine Kaiser-Gango (medstöd). Jag fick vägledning som respekterade min takt, min kultur och min personliga situation. Idag fortsätter jag mitt engagemang med tydlighet och tacksamhet, i tjänst för social förändring grundad i medvetenhet, värdighet, ansvar och fred.
Je suis formatrice en Communication NonViolente (CNV), engagée depuis près de vingt ans dans un chemin de transformation personnelle, relationnelle et sociale. Mon parcours est intimement lié à l’expérience vécue : pour moi, la CNV n’est pas une technique à appliquer, mais une conscience à incarner, au service de la vie.
Ma rencontre avec la CNV a répondu à une quête profonde de sens et de cohérence. Je cherchais à comprendre les conflits, la violence relationnelle, la souffrance intérieure et les dynamiques de pouvoir que je vivais, tant sur le plan personnel que professionnel. Dès les premiers contacts avec la CNV, j’ai ressenti une reconnaissance intérieure : enfin un langage qui reliait responsabilité, compassion, clarté et dignité humaine, sans nier la réalité de la douleur.
La CNV m’a accompagnée dans des contextes de grande vulnérabilité : harcèlement psychologique au travail, conflits familiaux profonds, traversées dépressives, situations d’exclusion et d’injustice. Ces expériences ont façonné ma posture de formatrice. Je transmets la CNV à partir de ce que j’ai traversé, intégré et transformé, avec humilité et engagement.
Je me suis formée intensivement auprès de nombreux formateurs et formatrices certifié·es du CNVC, en Suisse, en Belgique, au Maroc, en Tunisie et en Afrique de l’Ouest. J’ai participé à deux stages intensifs internationaux (IIT). En 2006, j'ai eu le privilège de vivre un jeu de rôle de guérison dans lequel le Dr. Marshall Rosenberg à joué mon père. Ces espaces ont nourri mon discernement et ma confiance dans la puissance du processus CNV.
Je tiens à exprimer une gratitude particulière à Anne Bourrit, dont le soutien a été déterminant dans mon cheminement. Très tôt, elle a su reconnaître et nommer ma conscience CNV, m’offrant un regard profondément soutenant et validant. Son accompagnement, sa confiance et sa qualité de présence ont nourri mon estime de moi, mon ancrage et mon élan de transmission.
Au fil des années, j’ai commencé à animer des groupes de pratique, puis des ateliers et des formations auprès de publics variés : femmes, jeunes, équipes de projets de développement, agents de l’administration publique, responsables communautaires, éducateurs, religieux et professionnels de la santé. Je transmets aujourd’hui la CNV dans des contextes liés à la prévention des violences, au leadership conscient, à la cohésion sociale et à la consolidation de la paix.
Mon approche met un accent particulier sur l’équivalence, la sécurité intérieure, l’auto-empathie, et l’intégration corporelle et émotionnelle des apprentissages. Je crée des espaces où chacun peut être accueilli dans son humanité, sans être réduit à ses comportements, et où la responsabilité personnelle ne se confond pas avec la culpabilité.
La dimension spirituelle de la CNV occupe une place centrale dans ma transmission. J’explore et partage une spiritualité incarnée, non dogmatique, reliée au vivant, à la conscience des besoins et à la reconnaissance de la dignité intrinsèque de chaque être humain. Mon processus de certification a été un espace de maturation profonde, soutenu par la posture au service de l’apprentissage de ma certificatrice principale Stephanie Bachmann Mattei, ainsi que par une équipe de soutien composée de Jalila Susini, Véronique Brussorio, Josiane Seghieri (référente) et Léontine Kaiser-Gango (co-référente).
J’y ai vécu un accompagnement respectueux de mon rythme, de ma culture et de ma situation personnelle.
Aujourd’hui, je poursuis mon engagement avec clarté et gratitude, au service d’un changement social fondé sur la conscience, la dignité, la responsabilité et la paix.