Ända sedan jag var liten flicka har det stått klart för mig att vårt liv tillsammans präglas av ett oändligt antal synvinklar, erfarenheter och hjärtan från vilka vi deltar i livet. Med samma klarhet minns jag att jag insåg hur denna mångfald av perspektiv ofta är en källa till misstro, separationer, utanförskap, spänningar, våld, hierarkier, snarare än en möjlighet till berikande, utbyte, gemenskap, utvidgning av förståelsens utrymmen med utgångspunkt i erkännandet av värdet av alla våra unika egenskaper och samtidigt vår gemensamma mänsklighet.

Inför allt detta kände jag snart en önskan att vara så mycket för mig själv som möjligt i dialogen; att lära mig att lyssna, uttrycka mig och kommunicera med större känslighet och med avsikt att hitta så mycket gemensam grund som möjligt. Och nästa steg var önskan att i allt högre grad ägna min energi, inte bara på min personliga nivå utan också för att de relationer och system som jag tillhör som världsmedborgare ska växa och underlätta möjligheterna till kontakt och samarbete mellan oss människor och miljön omkring oss.

Genom mina studier, min förmåga att odla min känslighet, min passion och mina förslag om de förtrycktas teater som ett instrument för medvetenhet och aktivt deltagande, har jag fört vidare denna avsikt som har stärkts mer och mer och funnit en grundläggande och kraftfull impuls när jag 2017 mötte Icke-våldsam kommunikation, som har följt mig sedan dess och upplyst min väg. Upphetsad, glad, full av lust att bidra till mer rättvisa och sammankopplade livsrelationer och system, här är jag!