Mitt namn är Claudia Vallina Fabre och jag föddes i Mexico City den 19 december 1962. Jag är mamma till två barn, Cecilia, 32 år, och Mauricio, 30 år. Jag bor i staden Puebla.
Antonio Kuri bjöd in mig att delta i min första workshop i ickevåldsam kommunikation (NVC); från det ögonblicket började sättet jag förhåller mig till mig själv och andra förändras. Jag har upptäckt hur vackra människor är, tillsammans med den mångsidiga komplexiteten inom oss. Att leva utifrån ickevåld har gjort det möjligt för oss att verkligen se varandra, att inse vår mänskliga värdighet och djupet av vår varelse. Jag har berört underbara hjärtan och fått kontakt med otroliga människor.
Jag är engagerad i PATOLI (https://www.patolipuebla.org/), ett socialpedagogiskt projekt som främjar den integrerade utvecklingen hos barn och ungdomar som lever under ogynnsamma och utsatta förhållanden. Målet är att förbättra deras läs- och skrivkunnighet, upptäcka möjligheter till självförbättring och öva på livskunskaper (enligt WHO:s definition), i syfte att stärka sin egen förmåga och skapa potential att förändra sin verklighet.
Min djupaste strävan är att leva ut den andliga gemenskapen inom NVC i mitt dagliga liv, att tillgodose mina behov samtidigt som jag tar hänsyn till andras behov, främja en samarbetsinriktad gemenskap baserad på empati och kontinuerligt lärande, och arbeta för att skapa social förändring på denna vackra plats som kallas Jorden, där vi alla samexisterar.
I takt med att jag fortsätter att leva medvetet i linje med mina behov har jag lett workshops och konferenser om NVC, empati och medling. Jag tycker särskilt om att leda med ungdomar och unga människor. Varje gång jag leder upplever jag en otrolig kontakt med både mig själv och deltagarna, vilket bidrar oerhört mycket till mitt liv. Jag känner mig väldigt tillfredsställd och lycklig.
Mi nombre es Claudia Vallina Fabre, nací en la ciudad de México el 19 de diciembre de 1962. Soy mamá de dos hijos, Cecilia de 32 años y Mauricio de 30. Vivo en la ciudad de Puebla.
Antonio Kuri, me invito a participar en mi primer taller de CNV; desde ese momento empezó a cambiar la forma de relacionarme conmigo y con los demás, he descubierto lo hermoso que somos los seres humanos y al mismo tiempo nuestra diversa complejidad. He descubierto que viviendo desde la No Violencia somos muy capaces de vernos unos a otros, de ver nuestra dignidad humana y la profundidad de nuestro ser. He tocado corazones maravillosos y conectado con personas increíbles.
Participo en PATOLI; (https://www.patolipuebla.org/) es un proyecto social-educativo que promueve el desarrollo integral de niños/niñas y adolescentes que viven en condiciones adversas y de vulnerabilidad; para que mejoren sus niveles de alfabetización, descubran oportunidades de superación y practiquen las habilidades para la vida (OMS), buscando su auto empoderamiento y así puedan cambiar su realidad.
Mi anhelo más profundo es, vivir la Espiritualidad de CNV en mi cotidianidad, cuidando mis necesidades y buscando cuidar la del prójimo, tener una comunidad colaborativa, de empatía y de aprendizaje y trabajar para hacer un cambio social en este bello lugar llamado Tierra en donde todos cohabitamos.
Durante mi proceso de vivir desde la conciencia de mis necesidades, he facilitado talleres y conferencias sobre CNV, empatía, mediación, me gusta facilitar sobre todo con adolescentes y jóvenes y cada vez que estoy facilitando hago conexión increíble conmigo y con los participantes, esto contribuye muchísimo a mi vida me siento muy plena, muy feliz.
