Den samtida hyperteknologiska miljön, som kännetecknas av mediekonvergens, en fördjupad kommunikationsglobalisering, uppkomsten av hatpropaganda över olika kommunikationsplattformar och tillkomsten av post-truth-eran, kräver nya innovativa tillvägagångssätt inom kommunikationsvetenskap. Teknologins exponentiella tillväxt och dess inverkan på kommunikation och dess processer har gjort studier av detta inte bara mer komplexa utan också spännande.

Det sker ett kontinuerligt flöde av nya element och dimensioner som läggs till människors kommunikativa upplevelse. Kommunikationsmodellen kan mot denna bakgrund beskrivas som den som omfattar komplexiteten i kommunikationsglobalisering och konvergens tillsammans med den nätverksbundna sammankopplingen av interpersonell och masskommunikation som Castells (2007) beskriver som själv-masskommunikation.