Våld är inte mänsklig natur. Detta var den tydliga slutsatsen från ett möte med forskare i Sevilla 1986. Sevillamanifestet hävdade övertygande att våld inte var genetiskt, utan helt enkelt en social konstruktion, en uppfinning. Tyvärr har det inte fått mycket uppmärksamhet. En anledning kan vara att det är svårare att rättfärdiga behovet av krig om det bevisas att ingen är våldsam av födseln, att det inte finns något "ondska", ingen naturlig aggression. Ändå finns det våld. I Sri Lanka har mer än 65 000 människor dödats i kriget som har pågått sedan 1970-talet. Om våld är ett inlärt beteende, varför beter vi oss våldsamt? Och hur kan sådant våldsamt beteende framgångsrikt avskräckas, förhindras?

 

Inom internationella relationer och fredsstudier tittar man på dessa frågor inom konfliktlösning. Genom konfliktlösning beaktar man konfliktkällorna för att ta itu med problemets rötter och därigenom undvika eller förebygga våld.

 

En teori som undersöker orsakerna till konflikter är mänskliga behovsteorin (HNT).

 

Ofta ignorerat och försummat av fredsforskare, kan HNT erbjuda värdefulla insikter i konfliktkällorna, och därmed möjliga lösningar. Denna artikel kommer att undersöka hur HNT kan tillämpas på en aktuell konflikt, den som utkämpas mellan Sri Lankas regering (GOSL) och Tamiltigrarna (LTTE).

 

I sin första del kommer artikeln att titta på HNT och några av dess teorier, och sedan gå vidare till att överväga nyttan av och kritiken av HNT. I den andra delen kommer konflikten i Sri Lanka att presenteras kortfattat och några av konfliktens huvudfrågor kommer att beskrivas. HNT kommer sedan att tillämpas på konflikten för att se om det kan visa sig användbart för att arbeta mot en lösning.

 

Med hänsyn till frågor om uppfattning, fiendebild och bristande förtroende när man beskriver hur man ska arbeta mot en lösning, kommer artikeln slutligen att avslutas med att observera att HNT effektivt skulle kunna ge nya insikter i att hitta strategier som kan fungera för båda parter.